Handla mat i butik

När du ser en vara i en butik ska priset på varan anges på förpackningen, på hyllkanten eller i en prislista. Om varan inte är märkt med priset ska det finnas en prisfrågeterminal där du på ett enkelt sätt kan kontrollera priset.

Priset på varan ska anges skriftligt. Moms och andra skatter ska vara inräknat i priset. Om det kommer till avgifter eller andra kostnader ska det framgå tydligt.

I vissa fall kan det vara tillräckligt att priset anges muntligt. Det kan till exempel vara i mindre butiker med manuell betjäning eller om du köper en vara direkt över disken.

Jämförpris

Butiker ska ange jämförpris för en vara när det är lämpligt. Jämförpriset ska anges i det mått som används för varan, till exempel kilo, liter, meter eller något annat.

Jämförpris är till för att du som konsument lättare ska kunna jämföra pris. Exempelvis mellan olika affärer, förpackningar eller fabrikat. Men det finns vissa undantag. Jämförpriser behöver till exempel inte finnas på:

• förpackningar som innehåller 50 gram, 50 ml eller mindre
• förpackningar som innehåller flera olika varor, till exempel färdiga måltider
• förpackningar där försäljningspriset är det samma som jämförpriset

Om ett jämförpris inte har betydelse för produkten behöver varan heller inte ha ett jämförpris.

Du kan inte kräva att få köpa en vara till det pris som står på hyllkanten eller i en annons. Ibland blir det fel och det är först när du kommer till kassan som du och butiken kommer överens om priset. Du kan alltid avstå från att köpa varan.

Rätt till ersättning

I vissa fall kan du ha rätt till ersättning för kostnader du haft på grund av det felaktiga priset i reklamen. Det kan till exempel vara kostnader för en onödig resa till butiken. Kontakta butiken, gärna skriftligen, och förklara vad du vill ha ersättning för. Du måste kunna bevisa med kvitton eller liknande vilka kostnader du vill ha ersättning för.

När du betalar med kort får butiken välja om de vill göra öresavrundning eller ta betalt för det exakta beloppet.

Det finns en lag som styr hur öresavrundning får göras. Lagen säger att belopp i öretal ska avrundas till närmsta hundratal. Det innebär att belopp med slutsiffran 1 till 49 ska avrundas nedåt och belopp med slutsiffran 50 till 99 uppåt.

Avrundningen får bara göras på det totala beloppet, inte på varje enskild vara.

Lagen som styr öresavrundning är dispositiv. Det betyder att den går att avtala bort. Butiken kan alltså välja att följa bestämmelserna i lagen, men de kan också välja att ta betalt för det exakta beloppet.

Öppet köp och bytesrätt är frivilligt att erbjuda. Butiken bestämmer därför själv vilka regler som ska gälla.

Det innebär att en del butiker till exempel erbjuder 30 dagars öppet köp medan andra inte erbjuder öppet köp alls. För att veta vad som gäller behöver du fråga butiken innan du gör ditt köp.

Du ska kunna hitta information om till exempel ursprungsland på förpackningen på vissa livsmedel.

Några av de livsmedel som ska ha märkning är frukt, grönsaker, fisk och vissa typer av nötkött.

Kravet på märkning finns för att handlare ska kunna identifiera och jämföra produkter, men också för att du ska få information om varorna.

Saknas förpackning? Då är det istället butiken som ska ge informationen.

Tillsyn av märkning

Livsmedelsverket hanterar reglerna om hur livsmedel ska vara märkta. Men märkning av färsk frukt och grönsaker ansvarar Jordbruksverket för.

Om ursprungsmärkning på Livsmedelsverket webbplats

Om märkning av frukt och grönt på Jordbruksverkets webbplats

Det är tillåtet att sälja livsmedel som passerat bäst före-datum. Maten går oftast att äta efter att bäst före-datum gått ut. Det är butiken som ansvarar för att de produkter som säljs är säkra.

Att sälja produkter som passerat sista förbrukningsdag är inte tillåtet. Denna märkning används för livsmedel som snabbt kan bli dåliga och som kan göra dig sjuk om du äter efter sista förbrukningsdag.

Om datummärkning på Livsmedelsverkets webbplats

Du har rätt att reklamera livsmedel. Att reklamera betyder att du vänder dig till butiken för att klaga på ett fel.

Vanligtvis har du tre års reklamationsrätt, men du ska reklamera varan senast två månader från att du upptäckte felet. Tänk på att många livsmedel är färskvaror. Tiden för att klaga blir då betydligt kortare. Kontrollera därför varorna direkt och hör av dig till butiken omedelbart om något inte är bra eller om en förpackning är bruten.

Butiken ska i första hand åtgärda felet. Det brukar betyda att du får det felaktiga livsmedlet utbytt. Kan de inte ersätta livsmedlet har du rätt att få pengarna tillbaka.

En reklamation ska inte kosta något för dig.

Ersättning för extra kostnader

Företaget ska ersätta dig för extra kostnader du fått för att varan är felaktigt. Du kan till exempel få ersättning för resekostnader om du behöver köra extra till butiken för att få varan utbytt. Du behöver kunna visa vilka kostnader du haft.

Du kan inte kräva ersättning för besväret eller tiden du lägger ner.

Har du fått en skada på grund av ett livsmedel har du rätt att kräva skadestånd för den merkostnad skadan innebär för dig. Det kan till exempel handla om ersättning för tandvård om du skadat en tand på något som inte ska finnas i livsmedlet. Dina krav på ersättning ska vara skäliga.

Du måste kunna bevisa vilken skada du drabbats av. Du behöver även kunna visa att du haft kostnaden, till exempel genom ett kvitto.

Maten håller längre om du förvarar den rätt. En enkel tumregel är att ju kallare maten förvaras desto längre håller den. En bra temperatur är +4°C i kylskåpet och -18 °C i frysen.

Hos Livsmedelsverket kan du läsa om hur du bäst förvarar olika livsmedel, till exempel kött, mejeriprodukter, frukt och grönsaker.

Förvara maten rätt på Livsmedelsverkets webbplats

Misstänker du att du blivit matförgiftad? Då bör du kontakta miljö- och hälsoskyddskontoret eller motsvarande i kommunen där butiken finns så snart som möjligt så inte fler drabbas.

Det är viktigt att du även berättar det för den som sålt livsmedlet. Ansvaret för att maten är säker att äta ligger hos butiken.

Om matförgiftning på Livsmedelsverkets webbplats

Du kan göra en anmälan till myndigheten Allmänna reklamationsnämnden (ARN) om du och företaget inte kommer överens.

ARN bedömer ditt ärende och rekommenderar sedan hur er tvist ska lösas. De flesta företag följer ARN:s rekommendationer.

En normal handläggningstid är cirka 6 månader.

Vad kostar det att anmäla till ARN?

Det kostar 150 kronor att anmäla till ARN. I din anmälan kan du begära att företaget ersätter dig för kostnaden om ARN ger dig rätt i ärendet.

Krav för att ARN ska pröva ditt ärende

• Företaget har sagt nej till dina krav eller inte svarat dig inom skälig tid.
• Den summa du och företaget är oense om är 500 kronor eller mer. Du kan inte räkna in avgiften för att anmäla till ARN.
• Du anmäler inom ett år från det att du klagade till företaget första gången.

Behöver du vägledning?

Är du osäker på vad du ska göra kan du alltid vända dig till oss på Konsumentverkets vägledning.

Kontakta Konsumentverkets vägledning

Många kommuner erbjuder också konsumentvägledning och kan i så fall ge dig stöd i ditt ärende:

Anser du att ett företag bryter mot reglerna om marknadsföring eller har felaktig prisinformation? Då kan du anmäla det till Konsumentverket. En anmälan gör inte att vi kan hjälpa dig i ditt ärende, men kan leda till att vi inleder en granskning.

Om prisinformationslagen

Om marknadsföringslagen

Gör en anmälan på Konsumentverkets webbplats