Semestra mer hållbart

Kan du välja andra alternativ än att flyga är det bättre för klimatet. Men ska du på en längre resa finns det kanske inget annat alternativ. Kanske kan du välja att stanna borta längre tid när du väl flyger istället för att resa med flyg oftare? Du kan också välja en kortare resväg.

Hur påverkar flyget klimatet?

Vårt flygande är problematiskt ur klimatsynpunkt. Svenskarnas klimatpåverkan från flyget är lika stor som hela personbilstrafiken i Sverige. Till exempel släpper en tur-och-retur-resa till södra Spanien ut cirka ett ton per resenär. Det är lika mycket som vi totalt kan släppa ut per person och år 2050 enligt de globala klimatmålen i Parisavtalet.

Förutom att flyget släpper ut avgaser finns en höghöjdseffekt. Det betyder att avgaserna påverkar klimatet nästan dubbelt så mycket när utsläppen sker på hög höjd.

Hur mycket påverkar just din flygresa klimatet?

På din flygbiljett framgår vilken klimatpåverkan din resa har. Du kan också använda ICAO:s flygutsläppskalkylator för att beräkna dina utsläpp. Utsläppen i kalkylatorn inkluderar inte den så kallade höghöjdseffekten (alltså att den höga höjden ger en extra klimatpåverkan). Dina utsläpp är därför troligtvis ungefär dubbelt så stora under längre flygresor.

Flygutsläppskalkylatorn på ICAOs webbplats (engelska)

Att semestra nära eller i orten du bor på kallas ofta för hemester. Då undviker du klimatpåverkan från längre resor. Om du vill hemestra kan du till exempel:

• besöka muséer eller historiska platser
• gå på musikspelningar eller sportevenemang
• uppleva naturen i närområdet
• bo på hotell i din egen stad
• stanna hemma och ta det lugnt.

Checklista för hänsynsfullt friluftsliv på Naturvårdsverkets webbplats

Att vara på semester är annorlunda mot att ha vardag. Oftast har vi andra beteenden när vi har semester. Många uppskattar miljöombyten och att uppleva sådant vi inte upplever i vardagen. Vi är inte lika platsbundna eller styrda av tider och har ofta mer tid för konsumtion. I vardagen har vår konsumtion ofta mer fokus på till exempel mat, kläder och bil. Det vi konsumerar på semestern är däremot mer inriktat på livsnjutning, som upplevelser, resor och restaurangbesök.

Vårt konsumtionsbeteende på semestern har både positiva och negativa effekter. Exempel på negativa effekter är att vi konsumerar mer än vad vi har tänkt, skräpar ner eller köper hotade djur- och växtarter. Exempel på positiva effekter är att vi gynnar den lokala näringen och kan få ett kulturellt utbyte.

Välja boende

Vilket boenden du väljer påverkar också miljön. Det är bättre för miljön att bo i tält eller inneboende i någons hem. Det finns även miljömärkta hotell.

Välja färdsätt på resmålet

Hur du tar dig fram på resmålet kan också spela roll. Kanske kan du välja mer aktiva sätt att ta dig framåt på, till exempel gång, cykel eller kanot?

Du kan beräkna utsläppen av växthusgaser från din semester i beräkningsverktyget Klimatsmart semester. I verktyget kan du jämföra resans klimatpåverkan, både när det gäller resan till platsen och boendet. Bakom metoden och sifferunderlaget står Göteborgs universitet och Chalmers Tekniska Högskola.

Besök klimatsmartsemester.se

Det pågår en omfattande illegal handel med utrotningshotade djur och växter, såväl levande som döda. Du kan stöta på det som souvenirer på utlandsresan eller uppstoppade djur på marknaden. Avstå från att köpa!

För att skydda hotade arter finns den internationella överenskommelsen CITES. Avsikten är göra den lagliga handeln möjlig och stoppa den olagliga. Reglerna har införlivats i EU:s och svensk lagstiftning. Reglerna gäller levande och döda djur och växter. De gäller även för produkter som är tillverkade av djur eller växter. Det krävs tillstånd från Jordbruksverket för att handla med dessa arter.

Cirka 30 000 växtarter och 6 000 djurarter är skyddade enligt CITES-konventionen. Du kan åtalas för artskyddsbrott om du passerar gränsen med illegala delar eller produkter från djur och växter. Straffskalan i Sverige är böter eller fängelse i upp till fyra år. I andra länder kan straffen vara betydligt hårdare.

Om souvenirer av hotade växt- och djurarter på Jordbruksverkets webbplats

Fridlysta arter

Många svenska djur och växter omfattas av både CITES och svenska regler om fridlysning, till exempel orkidéer, rovfåglar och ugglor.

Om fridlysta djur och växter på Naturvårdsverkets webbplats