Miljömedvetna matval

Konsumtion av mat orsakar utsläpp av växthusgaser. Andra negativa effekter är övergödning, överfiskning och användning av syntetiska växtskyddsmedel.

Maten kan även påverka miljön positivt, till exempel landskapet och den biologiska mångfalden.

Olika livsmedel påverkar miljön olika mycket så dina val är viktiga.

Hur grönsaker, baljväxter och frukt påverkar miljön beror på hur och var de odlas, och på hur ömtåliga de är.

Grova grönsaker

Grova grönsaker är till exempel rotfrukter, vitkål, blomkål och lök. De är miljösmarta matval. De påverkar klimatet mindre än salladsgrönsaker. De kan lagras länge, vilket minskar risken för svinn.

Baljväxter

Även baljväxter (till exempel bönor, ärter och linser) har relativt liten klimatpåverkan. Minst påverkan har torkade baljväxter. De kan även lagras i rumstemperatur under mycket lång tid.

Besprutning

Frukt, grönsaker och baljväxter som inte har besprutats så mycket eller inte alls, till exempel ekologiska alternativ, bidrar positivt till några av Sveriges miljömål som

• Giftfri miljö
• Ett rikt odlingslandskap
• Ett rikt växt- och djurliv.

Odling i växthus

I internationellt perspektiv ligger klimatpåverkan från inhemsk odling i växthus bra till. Det beror på energieffektivisering och på att förnybara bränslen används i allt högre grad. Att odla i växthus kräver ofta betydligt mindre mängd växtskyddsmedel än vid odling på friland.

Transporten påverkar klimatet

Känsliga grönsaker och frukter som importeras långt ifrån behöver transporteras snabbt med flyg eller med långa kyltransporter. Därför får de större klimatpåverkan. Baljväxter med balja, till exempel färska sockerärtor och haricots verts, är ömtåliga och riskerar stora svinn. Därför behöver de transporteras snabbt och i kyla. Det kan innebära flygtransporter med mycket stor klimatpåverkan. Baljväxter som skördas som frön kan däremot transporteras i rumstemperatur med små risker för svinn.

Kött är det livsmedel som påverkar miljön och klimatet mest. För att bidra till en bättre miljö och samtidigt äta hälsosamt kan du till exempel göra följande:

• Minska på köttet och äta mer vegetariskt. Det är bra att ersätta en del av köttet med vegetabilier som rotfrukter, spannmål, ärter och bönor.
• Välja kött från betande djur som håller marker öppna och bidrar till biologisk mångfald, som naturbeteskött.
• Äta fler delar av djuret, inklusive inälvsmat och chark, så hela djuret tas till vara.
• Undvika att kasta kött.

Vilket köttslag påverkar klimatet mest?

Nötkött har störst klimatpåverkan per kilo bland köttslagen. Sedan kommer lamm och sedan gris. Kyckling är det köttslag som påverkar klimatet minst per kilo.

Svenskt kött

I jämförelse med andra länder står sig svensk köttproduktion väl när det gäller djuromsorg, användning av antibiotika och klimatpåverkan.

Naturbeteskött

I länder med mycket skog, som i Sverige, bidrar betande nötkreatur och får till att naturbetesmarker hålls öppna. Det är en förutsättning för ett rikt växt- och djurliv. Det gynnar många hotade arter som är beroende av att markerna inte växer igen.

Hur mycket påverkar transporterna?

Eftersom själva djurhållningen orsakar stor klimatpåverkan blir den andel som kommer från transporter jämförelsevis liten. Eftersom det är stora volymer foder och kött som fraktas, och kött måste fraktas kylt är ändå transporterna viktiga för matkonsumtionens sammanlagda klimatpåverkan.

En för stor konsumtion av vissa fiskarter kan leda till utfiskning. Det finns även fiskemetoder och odlingar som kan skada miljön. Därför är det viktigt att välja fisk och skaldjur som kommer från stabila bestånd och är fiskade eller odlade på ett skonsamt sätt.

Odlad fisk

I Sverige äter vi mycket lax och regnbåge, som är odlade rovfiskar. Odling av rovfiskar kräver mycket annan fisk som foder. Det gör att fisket av foderfisk konkurrerar med de vilda fiskarnas mat. Fisk- och skaldjursodlingar kan även orsaka lokal övergödning och skada känsliga kustmiljöer, beroende på var och hur odlingen sker.

Växtätande fiskar behöver inte fisk som foder utan växer bra på växtbaserat foder.

Vissa skaldjur, som blåmusslor, silar plankton ur vattnet och behöver inte något tillskott av foder. När musslorna skördas tar man bort näringsämnen ur havet. Så musselodlingen kan bidra till att minska övergödningen av havet.

En art kan vara hotad bara i ett visst område

Ibland är beståndet av en art hotat i ett område men stabilt i ett annat. Det gäller till exempel torsk. Det ska stå på förpackningen i vilket område fisken fiskats eller odlats.

Märkningar

Märkningarna MSC (Marine Stewardship Council), ASC (Aquaculture Stewardship Council) och KRAV visar att fisk och skaldjur producerats med omsorg om miljön.

Du kan minska din klimatpåverkan genom att välja rapsolja och olivolja istället för palmolja och smör.

När man odlar raps använder man generellt mindre växtskyddsmedel än när man odlar oliver och oljepalmer. De medel som används är också ofta mindre giftiga.

Oljeväxter som raps och rybs är bra omväxlingsgrödor till spannmål och ger variation i odlingen. Genom att växla mellan olika grödor minskar man också sjukdoms- och skadeangreppen. Då kan man använda mindre växtskyddsmedel och därför gynna ett rikt växt- och djurliv.

Smör kommer från mjölkkor. De släpper ut växthusgasen metan vid sin foderomvandling. Samtidigt bidrar kor i Sverige ofta till ett rikt odlingslandskap och ett rikt växt- och djurliv.

Pollinatörer

Blommande oljeväxter som raps, solros och lin kan bidra till att främja pollinatörer (som bin och andra insekter). De bidrar på så sätt till de nationella miljömålen och stödjer övrig livsmedelsproduktion. Det förutsätter att grödorna inte besprutas med insektsmedel under blomningstiden.

Ekologiska matfetter

Livsmedelsråvaror som inte besprutats så mycket eller inte alls, till exempel ekologiska alternativ, bidrar positivt till några av Sveriges miljömål som

• Giftfri miljö
• Ett rikt odlingslandskap
• Ett rikt växt- och djurliv

Omättade fetter bättre för hälsan

Oljor och andra nyckelhålsmärkta matfetter innehåller omättade fetter. De är bra att äta mer av. I rapsolja finns det särskilt nyttiga omega-3-fettet som kroppen inte kan bilda själv.

Mättat fett finns i till exempel smör, palmolja och kokosolja. Forskningen visar att risken för hjärt- och kärlsjukdom minskar när en del av det mättade fettet byts ut mot omättat.

Genom att ändra vad du äter kan du bidra till att minska utsläppen av växthusgaser och samtidigt få i dig mer nyttig mat. Med Konsumentverkets och Livsmedelverkets klimatberäknade matsedel blir det lättare att se vilket klimatavtryck olika maträtter har.

För att göra det enkelt för dig har vi märkt maträtterna med en symbol, ett litet grönt löv, i en tregradig skala. Tre löv signalerar att maträtten ger det minsta klimatavtrycket.

Matsedeln är ett underlag till de kostnadsberäkningar som Konsumentverket gör varje år.

Klimatmedveten matsedel på Konsumentverkets webbplats

På Livsmedelsverkets webbplats hittar du mer information om hur olika livsmedel påverkar miljön.

Om miljömedvetna matval på Livsmedelverkets webbplats