Hur kläder påverkar klimat och miljö

För att avgöra om ett plagg är mer eller mindre hållbart måste man se till hela livscykeln. Med livscykel menas att följa en produkt från början till slut – från att vi utvinner råvarorna till att plagget hanteras som avfall. Då kan man räkna in alla resurser som har gått åt och all påverkan som skett på klimatet och miljön för just det plagget.

I ett plaggs livscykel är det produktionen som påverkar miljön och klimatet mest. 80 procent av den svenska klädkonsumtionens klimatpåverkan uppkommer i produktionen. Ju fler gånger du använder ett plagg desto mindre påverkas miljö och klimatet, eftersom du inte behöver köpa ett nyproducerat plagg.

Kläderna påverkar även klimat och miljö när de används, men påverkan är mycket mindre än under produktionen. Det går till exempel åt energi när vi tvättar, torkar och stryker kläder. Men i Sverige kommer energin från till exempel vatten-, vind- och kärnkraft och orsakar därför inte så stora koldioxidutsläpp. När vi tvättar släpper vi också ut ämnen och mikroplaster i sjöar och hav, från tvättmedel, sköljmedel, textilfibrer och olika ämnen som textilerna är behandlade med.

Vilket transportmedel vi väljer till butiken eller utlämningsstället kan också medföra mer eller mindre miljöpåverkan.

1. Råvaror blir fibrer

Kläder och textil kan tillverkas av olika sorters fibrer. Råvaran till fibrerna kan komma från växter, djur eller olja. Förutom råvaran används även energi, kemikalier och vatten för att framställa fibern. Fibrerna spinns till tråd genom att de ordnas åt samma håll för att bilda en sammanhängande tråd. Fibrer som är för korta eller av sämre kvalitet rensas bort innan de hinner bli garn. För korta fibrer ger en svagare tråd och kan innebära att tråden går av. Men korta fiber kan också ge en mjukare yta, vilket kanske kan vara önskat.

2. Kläderna vävs eller stickas

Det spunna garnet vävs eller stickas till tyg. Stickning och vävning ger olika utseende och egenskaper hos det färdiga tyget. Genom att sticka ett tyg får man fram en mer elastisk produkt jämfört med att väva.

3. Kläderna färgas

Kläderna ska också färgas. Det är vanligast att färga tyget när det är tillverkat. Då används färgämnen och även kemikalier för att fixera färgen i tyget. Kemikalierna som används under färgningen kan vara farliga för miljön och hälsan. Vid färgningen går även det åt mycket vatten. Eftersom vatten måste värmas går det också åt stora mängder energi. I det här steget är det också viktigt för miljön att det finns reningsverk.

4. Kläderna behandlas

Tyget kan även behandlas för att få önskade egenskaper. Det kan till exempel vara vattenavvisande, antiskrynkel eller mjukgörande egenskaper. Vissa kemikalier som används i behandlingar som ger tyget till exempel vatten- och smutsavstötande eller antibakteriella egenskaper ska man helst undvika. Behandlingarna är många gånger onödiga och användningen av kemikalier kan påverka miljö och hälsa negativt.

5. Kläderna sys

Nästa steg är tillklippning, sömnad och montering av till exempel knappar och dragkedjor. En del av materialet går förlorat i det här steget.

6. Kläderna transporteras

När kläderna är klara transporteras de oftast först från fabriken till ett centrallager. Där packas de om för att sedan skickas till butiker. De packas i stora containrar och skeppas via båt, järnväg eller lastbil. Detta görs ofta på ett effektivt sätt och stora mängder transporteras samtidigt. Jämfört med storleken på den miljöbelastning som uppstår i samband med produktionen har transporterna av kläder inte så stor påverkan på klimatet som man kan tro.

Under transporterna används även kemikalier för att hindra att textilier angrips och skadas av mögel och fukt under resan. Bättre förpackning och temperatur skulle till viss del kunna ersätta de här kemikalierna.

Läs även om hur du konsumerar kläder mer hållbart