Bankbedrägerier och kortbedrägerier

När någon tagit ut pengar med ditt kort, betalat med ditt kort eller gjort överföringar från ditt konto utan tillåtelse har du blivit utsatt för ett bedrägeri eller en så kallad obehörig transaktion.

Olika tillvägagångssätt

Du kan bli utsatt för bankbedrägeri och kortbedrägeri på olika sätt.

När det kommer till bankbedrägeri är det vanligt att bedragarna ringer upp och uppmanar dig att föra över pengar eller godkänna en inloggning på ditt konto.

Vid kortbedrägeri har bedragarna kommit åt dina kortuppgifter. Du kan till exempel handlat på en falsk webbplats och där uppgett dina kortuppgifter. Ett annat sätt bedragare använder för att få tag på dina kortuppgifter är ringa upp dig och hävda att de ringer från din bank. Du kan även få ett sms om att du kan hämta ut ett paket från posten men att du först måste uppge dina kortuppgifter.

Det första du ska göra om du drabbats av bankbedrägeri eller kortbedrägeri och därmed en obehörig transaktion är att omedelbart ringa banken och få dina konton spärrade.

Använd inte det telefonnummer bedragaren ringde från. Leta själv upp bankens telefonnummer. Ofta finns ett spärrnummer som är bemannat dygnet runt. Vid kontakten med banken ska du också reklamera transaktionen, det vill säga berätta att det inte är du som fört över pengar från dina konton.

Kontakta även polisen och polisanmäl händelsen.

Huvudregeln är att du inte blir betalningsskyldig om du råkar ut för obehöriga uttag.

Ses det som att du varit väldigt oaktsam eller förstått riskerna men ändå fortsatt kan det dock anses att du får stå för det som hänt. För dig som konsument innebär det att du inte kommer få tillbaka hela eller delar av summan du förlorat. Vilket ansvar du har kring ett obehörigt uttag måste bedömas från fall till fall.

Dom från Högsta domstolen ger större möjligheter

Det har kommit en dom från Högsta domstolen som ger dig större möjlighet att få tillbaka pengar vid en obehörig transaktion.

Enligt domstolen krävs det, för att du ska stå för hela beloppet själv, att du var medveten om och insåg risken för en obehörig transaktion men trots det agerade på uppmaning av bedragaren. Det är banken som har bevisbördan för att du agerat på ett sätt som gör att du får stå för en del av eller hela förlusten.

Allmänna reklamationsnämnden (ARN) gör samma bedömning

Allmänna reklamationsnämnden (ARN) har, efter Högsta domstolens dom, prövat ärenden på ämnet. ARN har i de flesta av dessa fall bedömt att banken ska betala tillbaka hela eller delar av det förlorade beloppet.

Mer information på Konsumenternas webbplats om du råkat ut för kortbedrägeri eller andra obehöriga transaktioner

När du blivit utsatt för bank- eller kortbedrägeri och en obehörig transaktion ska du reklamera det till din bank. Det är bra att klaga skriftligen. När du klagar skriftligen kan du bevisa att du klagat.

Använd gärna vår mall när du ska reklamera. Mallen gäller för bedrägerier, alltså om någon obehörig fört över pengar från ditt konto.

Ibland kan banken kontakta dig för att få mer information. Kom ihåg att banken aldrig ber dig om några kort- eller bankuppgifter.

Vi har mallar i två olika format (med samma innehåll). Använd det format som passar dig bäst.

Blankett i pdf-format

Denna blankett kan du fylla i och spara ner, för att sedan bifoga i ett mejl till banken. Du kan också fylla i och skriva ut blanketten för att skicka i ett brev till banken. Det går också bra att skriva ut blanketten och fylla i för hand. Har du ingen skrivare kan vi skicka blanketten till dig.

Anmälan bedrägerier obehörig transaktion

Text att kopiera

Texten i mallen nedan kan du kopiera och klistra in i ett brev eller mejl till banken. Fyll i fälten som omges av symbolerna [ xx ]. Du behöver inte ändra övrig text.

Har du tidigare reklamerat obehöriga transaktioner till din bank men nekats ersättning? Då kan du lämna in ett klagomål hos bankens klagomålsavdelning och begära att de omprövar beslutet. Du kan hänvisa till den nya domen från Högsta domstolen.

Konsumenternas.se

Hos Konsumenternas.se finns information om hur och när du kan klaga i ett bankärende.

Klaga i ett bankärende på webbplatsen Konsumenternas.se

Använd vår mall

Använd gärna vår mall nedan. Om du klagar skriftligen kan du bevisa att du klagat. Mallen gäller för bankbedrägerier, alltså om någon fört över pengar från ditt konto. Den är inte utformad för kortbedrägerier, alltså om någon tagit ditt bankkort.

Ibland kan banken kontakta dig för att få mer information. Kom ihåg att banken aldrig ber dig om några kort- eller bankuppgifter.

Vi har mallar i två olika format (med samma innehåll). Använd det format som passar dig bäst.

Blankett i pdf-format

Denna blankett kan du fylla i och spara ner, för att sedan bifoga i ett mejl till banken. Du kan också fylla i och skriva ut blanketten för att skicka i ett brev till banken. Det går också bra att skriva ut blanketten och fylla i för hand. Har du ingen skrivare kan vi skicka blanketten till dig.

Begäran om omprövning av tidigare beslut gällande bedrägeri

Text att kopiera

Texten i mallen nedan kan du kopiera och klistra in i ett brev eller mejl till banken. Fyll i fälten som omges av symbolerna [ xx ]. Du behöver inte ändra övrig text.

Har du fått ett beslut från banken som du är missnöjd med? Då finns det olika vägar att gå.

Allmänna Reklamationsnämnden

Du kan göra en anmälan till myndigheten Allmänna reklamationsnämnden (ARN) om du och företaget inte kommer överens. ARN bedömer ditt ärende och rekommenderar sedan hur er tvist ska lösas. De flesta företag följer ARN:s rekommendationer. En normal handläggningstid är cirka 6 månader.

Det kostar 150 kronor att anmäla till ARN. I din anmälan kan du begära att företaget ersätter dig för kostnaden om ARN ger dig rätt i ärendet.

När du skickar in ditt ärende till ARN är det viktigt att du bifogar alla dokument som styrker din sak. Om du till exempel påpekar att du hör illa eller har demens behöver du skicka med ett aktuellt läkarintyg. Bifoga även de dokument du använt när du klagat till banken, till exempel Konsumentverkets mallbrev.

Har du redan fått ditt ärende prövat av ARN? Då kan du inte vända dig till ARN igen, även om rättspraxis har förändrats.

Gör en anmälan på ARN:s webbplats

Domstol

Du kan även välja att pröva tvisten i domstol. Att pröva en tvist i domstol kostar pengar, men det beslut domstolen tar måste följas. Du kan även vända dig till domstol om ARN redan bedömt ärendet och du vill få en ny prövning.

Pröva tvist i domstol

KO-biträde

Vill du pröva tvisten i domstol kan du även ansöka om KO-biträde. I vissa fall kan Konsumentombudsmannen (KO) hjälpa dig i tvisten. KO kan i sådana fall agera som ditt ombud vid domstol.

Ansök om KO-biträde på Konsumentverkets webbplats

Det förekommer skickliga bedragare som kan lura dig att lämna ut dina bankuppgifter, vilket leder till att bedragaren kan utföra transaktioner från ditt bankkonto.

Tänk på det här

• Godkänn aldrig en aktivitet med din e-legitimation utan att noga läsa igenom vad det är du godkänner.
• Lämna inte ut bankuppgifter på uppmaning av någon annan via telefon, mejl eller via sociala medier, även om personen säger sig representera din bank, en myndighet eller ett företag.
• Är du osäker på om det är banken som ringer kan du alltid avsluta samtalet och själv ringa till din bank.

Andra åtgärder som kan vara bra att överväga är att blockera okända nummer i din telefon, radera dina uppgifter på nätet i den mån det är möjligt och nixa din telefon hos NIX-telefon. En idé kan även vara att skaffa hemligt telefonnummer. Dessa åtgärder hindrar dock inte alla bedragare och det finns vissa saker du behöver tänka på.

Mer om hemligt nummer på Post- och telestyrelsens webbplats

Kortbedrägeri innebär att ditt betalkort används utan ditt godkännande för betalning eller för att ta ut kontanter. Kortbedrägerier kan till exempel inledas med att du i ett samtal blir uppmanad att dela med dig av dina kortuppgifter, klickar på en länk i ett bluffmejl eller bluff-sms, att du klickar på en falsk annons eller att du installerar en virusinfekterad app på datorn.

För att undvika att råka ut för kortbedrägeri ska du vara försiktig med att lämna ut uppgifterna om ditt kort eller din kod. Låna inte heller ut ditt kort eller lämna det obevakat.

Kontakta banken så fort som möjligt om du misstänker att du blivit utsatt för ett bedrägeri.

Tänk på det här

• Undvik att klicka på länkar som kommer via mejl eller sms som du inte känner igen.
• Var försiktig med program du uppmanas installera på datorn.
• Undvik annonser med erbjudanden som verkar för bra för att vara sant.
• Lägg på luren om någon ringer och vill att du ska dela dina kortuppgifter.
• Lämna aldrig ut koden till ditt kort till någon.
• Förvara aldrig koden, till exempel nedskriven på en lapp, tillsammans med kortet.
• Lämna aldrig ditt kort. Om du till exempel är på restaurang ska du aldrig lämna kortet i jackfickan om du lämnar bordet.
• Skydda din kod när du slår in den i butik eller vid en uttagsautomat.

Om att skydda sig mot kortbedrägerier på webbplatsen konsumenternas.se

Anmäl till banken om du anser att du blivit utsatt för någon form av bedrägeri, till exempel genom Swish. Gör även en polisanmälan.

I domen från Högsta domstolen prövades inte frågan om en swish-betalning som en konsument genomför på en bedragares anvisning utgör en så kallad obehörig transaktion. Därför kan du inte hänvisa till den.

Allmänna reklamationsnämnden (ARN) har däremot i flera ärenden ansett att sådana swish-betalningar inte utgör en obehörig transaktion. Detsamma gäller andra överföringar där konsumenten på bedragarens uppmaning och anvisning har genomfört samtliga moment själv.

Även tingsrätten har prövat frågan och ansett att sådana swish-betalningar inte utgör en obehörig transaktion.

Konsumentverket delar inte ARN:s och tingsrättens uppfattning i frågan utan kommer att överklaga domen från tingsrätten.